Våldsbejakande extremism

I Säkerhetspolisens uppdrag ingår att skydda demokratin, bland annat genom att motverka våldsbejakande extremism. De tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige är för närvarande de våldsbejakande islamistiska, högerextremistiska och vänsterextremistiska miljöerna.

Våldsbejakande höger-, vänster-, och islamistisk extremism hålls samman av sina respektive gemensamma föreställningar, och ser brott som en legitim del av kampen för en annan samhällsordning. De menar att en sådan förändring inte kan uppnås genom det demokratiska systemet. Enligt dem krävs andra mer direkta och radikala metoder, ofta våldsamma sådana, även om det innebär att enskilda individers fri- och rättigheter kränks. Detta är anledningen till att Säkerhetspolisen följer de våldsbejakande extremistmiljöerna.

Säkerhetspolisen fokuserar på brottsligheten, det vill säga de extrema metoder som aktörerna använder sig av eller har för avsikt att använda sig av, inte på ideologier eller åsikter i sig. Det är först i anslutning till brottsligheten som motiv och avsikter är intressanta.

För att samhället ska kunna motverka våldsbejakande extremism behövs en ökad förståelse för hur den fungerar och att den ideologiskt motiverade brottsligheten består av mer än terrorattentat eller enstaka, traditionella organisationer. Säkerhetspolisen ser en utveckling där olika drivkrafter kombineras och ibland sätts samman till en personlig ideologi, inte minst med internet och sociala medier som plattform. I dessa finns allt ifrån trosuppfattning, rasism och främlingsfientlighet till misogyni och konspirationsteorier.

Hotet från våldsbejakande extremism består av två delar

Säkerhetspolisen gör löpande bedömningar av de olika våldsbejakande extremistmiljöerna och olika företeelser som kan påverka hotbilden. Målet är att på kort sikt förhindra terroristattentat och andra grova våldsbrott och på lång sikt minska miljöernas tillväxt, handlingsutrymme och förmåga att underblåsa hotet mot Sverige.

Säkerhetspolisen har under en tid påpekat hur de våldsbejakande extremistmiljöerna systematiskt använder våld, hot och trakasserier eller brott mot vissa typer av måltavlor, brott som var för sig inte behöver ses som särskilt allvarliga, men som i förlängningen bidrar till att normalisera, underblåsa och påverka beslutsfattandet, myndighetsutövningen eller enskilda individers arbete eller engagemang.

Utvecklingen inom den våldsbejakande extremismen

Säkerhetspolisen ser en utveckling där fler upplevs sympatisera med de våldsbejakande extremistmiljöernas ideologi eller de drivkrafter som finns i dess närhet. Detta gör att fler attraheras av propagandan och att det finns en grogrund för rekrytering. Att stoppa tillväxten är därför avgörande för att på sikt minska terrorhotet i Sverige och skydda demokratin. Det är viktigt att det långsiktiga hotet tas på allvar. Det är det som blir det kortsiktiga hotet i framtiden.

Vidare finns det individer i utkanterna av de våldsbejakande extremistmiljöerna som drivs av sådant som exempelvis radikalnationalism, rasism, främlingsfientlighet och antisemitism som påverkas av de våldsbejakande extremisternas förmåga att utnyttja händelser i omvärlden för att få ut sina budskap.

Extremismen globalt

Våldsbejakande extremism är inte en nationell företeelse, den har internationella kopplingar, inte minst när det gäller inspiration genom propaganda på internet. Digitaliseringen har gjort det lättare att producera och sprida propaganda. Nya digitala plattformar ger helt andra förutsättningar för kommunikation och möjligheter att hitta likasinnade, inspireras och uttrycka sin tillhörighet och trohet till ledare, rörelse eller vision. Att den digitala miljön är global gör det också lättare att skapa kontakter och rekrytera internationellt, men också att planera och genomföra olika typer av brott.