Terrorism och extremism
Terrorism och annan ideologiskt motiverad brottslighet syftar till att skada Sverige som stat, injaga fruktan i befolkningen och destabilisera demokratin. Denna typ av brottslighet utgör ett allvarligt hot mot den svenska samhällsordningen. En av Säkerhetspolisens främsta uppgifter är därför att motverka terrorism och våldsbejakande extremism.
Terrorbrott riktar sig mot mer än det enskilda brottsoffret. Brotten utförs av individer som av olika anledningar anser sig ha rätt att bruka våld för att ändra eller destabilisera samhället. Terrorbrott kan vara religiöst eller politiskt motiverade.
Avsikt och förmåga att begå brott är vad Säkerhetspolisen har till uppgift att bedöma och ingripa mot.
För Säkerhetspolisen är det ointressant huruvida en åsikt i sig är extrem eller radikal. Att få tycka vad man vill utgör kärnan i vår demokrati. Utifrån Säkerhetspolisens uppdrag är det i frågan om varför brottslighet begås som den ideologiska övertygelsen och därmed brottslingens orsaker blir relevanta. En persons avsikt och förmåga att begå brott är vad Säkerhetspolisen har till uppgift att bedöma och ingripa mot.
Komplext hot
Såväl hotbilden som de våldsbejakande extremistmiljöerna är komplexa. Inom varje extremistmiljö finns individer, grupper, nätverk och organisationer med olika motiv och bevekelsegrunder för sina åsikter och sitt agerande. I dag är det ofta över internet som aktiviteten inom dessa miljöer sker, oavsett om det handlar om rekrytering, radikalisering, gemenskaper, motiv eller ökad förmåga. Tillsammans med att internet också erbjuder en rad olika världsbilder och förenklade förklaringar till det som upplevs vara ”fel” i samhället, innebär detta att det finns en stor mängd potentiella mål som våldsbejakande extremister skulle kunna agera mot.
Dessutom tycks gränsen mellan den våldsbejakande och den icke våldsbejakande extremismen bli alltmer diffus, vilket bland annat innebär att de som enbart uttrycker åsikter också direkt eller indirekt påverkar de våldsbejakande delarna av extremismen.
Utmaningen för Säkerhetspolisen är att upptäcka och bedöma de individer som kan utgöra ett hot.
Det är inte nödvändigtvis de som tillhör en specifik organisation som är mest benägna att begå brott. Det kan också vara ensamagerande som, utifrån en virtuell gemenskap och ett narrativ som både formar hat och försvarar användandet av våld, agerar för att förändra samhällsordningen. Uppmaningen och plikten att »göra vad du kan, med de medel du har, där du är nu« förmedlas på flera olika sätt och avser såväl attentat och grova våldsbrott som aktiviteter som syftar till att polarisera, underblåsa och hetsa fram en samhällskollaps.
Utmaningen för Säkerhetspolisen är att upptäcka och bedöma de individer som kan utgöra ett hot. Det vill säga de som agerar helt på egen hand, de som inspireras av andra eller de som blir styrda.
Senast ändrad
17 oktober 2023
Dela denna artikel