Underrättelsearbete

En framgångsrik säkerhetstjänst strävar efter att ha ett informationsövertag gentemot sina motståndare. En stor del av Säkerhetspolisens arbete handlar därför om olika former av underrättelseinhämtning.

Att avslöja och avvärja hoten innan brotten begås - det är en säkerhetstjänsts främsta utmaning. I detta arbete är en effektiv underrättelseinhämtning mycket viktig. Det är främst inom verksamhetsområdena kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd som ett systematiskt underrättelsearbete bedrivs.

Underrättelsearbete bedrivs genom inriktning, inhämtning, bearbetning, analys och delgivning av information.

Inhämtning av underrättelser sker bland annat genom:

• spaning – utförs av specialutbildade medarbetare från Säkerhetspolisen
• hemliga tvångsmedel – se faktaruta
• fysiska källor – personer som lämnar information
• öppna källor – till exempel internet, tidningar, radio och tv
• förhörsinformation
• kontakter med utländska säkerhets- och underrättelsetjänster
• kontakter med Polismyndigheten, andra myndigheter och organisationer

Bearbetning, analys och beslut om åtgärder

Inhämtade underrättelser bearbetas, och det görs en bedömning av hur tillförlitlig källan är och huruvida informationen är korrekt. Efter det analyseras informationen.

När uppgifterna har analyserats delges berörda enheter inom Säkerhetspolisen. Med utgångspunkt från informationen beslutar de om operativa åtgärder, extern delgivning eller förnyad underrättelseinriktning.

Fysiska källor

De personer som lämnar förtrolig information till Säkerhetspolisen om misstänkt brottslighet och misstänkta brottslingar kallas fysiska källor. Att Säkerhetspolisen tar hjälp av fysiska källor är en mycket viktig del i underrättelsetjänsten. Det bidrar till Säkerhetspolisens förmåga att skydda den svenska demokratin och den nationella säkerheten, främst inom områdena kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd.

För Säkerhetspolisen är det av yttersta vikt att de personer som lämnar information till oss kan göra det tryggt och säkert. Säkerhetspolisen tar källornas säkerhet på största allvar. Det är också förklaringen till att verksamheten med fysiska källor omgärdas av sekretess och att Säkerhetspolisen ytterst sällan ger detaljer om den delen av underrättelsearbetet. Säkerhetspolisen har rutiner för att hemlighålla identiteten på de personer som lämnar information till oss.

Säkerhetspolisen kan heller inte berätta om arbetsmetoder eller specifika ärenden med hänsyn till våra fysiska källor och deras säkerhet. Det skulle även försvåra möjligheterna att klara det uppdrag som regering och riksdag har gett myndigheten.

Säkerhetspolisens rutiner rörande fysiska källor har granskats av Justitiekanslern, som anser att Säkerhetspolisens verksamhet med fysiska källor bedrivs på ett i allt väsentligt genomtänkt, enhetligt och säkert sätt.

All verksamhet som innefattar fysiska källor styrs av en intern bestämmelse för att säkerhetälla att arbetet med fysiska källor bedrivs på ett likartat sätt inom hela Säkerhetspolisen. I det ingår att arbetet bedrivs med en tydlig ansvarsfördelning och på ett rättssäkert, spårbart och effektivt sätt.