Samarbete med andra
Säkerhetspolisen har ett omfattande samarbete såväl nationellt som internationellt. En stor del handlar om informations- och erfarenhetsutbyte. Det handlar också om att bistå och själva få hjälp av andra i olika utredningar eller insatser.
Säkerhetspolisen samarbetar och samverkar nära med Polismyndigheten.
Samarbetet med andra aktörer och länder spänner över en rad olika områden och omfattar såväl utbyte av erfarenhet och information som operativa insatser.
Nationellt samarbete
Nationellt samarbetar Säkerhetspolisen främst med underrättelsemyndigheter och brottsbekämpande organ som Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Försvarets radioanstalt (FRA), Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. En stor del av samarbetet handlar om informations- och erfarenhetsutbyte, men det är också operativt, till exempel stöd till Polismyndigheten i brottsutredningar i form av expertkunskaper, hotbilder, spaning och analys. Inom personskyddsarbetet finns ett nära samarbete med den lokala polisen vid planering och genomförande av skyddsåtgärder inom deras geografiska områden.
Säkerhetspolisen samverkar också med de parter som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen. Det vill säga myndigheter, kommuner, regioner samt vissa företag.
Samverkansrådet mot terrorism är ett samarbete mellan svenska myndigheter som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka och hantera terrorism.
Ytterligare ett exempel på myndighetsöverskridande samverkan är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Det är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, FRA och Must. NCT:s uppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt.
Uppgiftsskyldighet till brottsbekämpande myndigheter
Den 1 april 2025 började lag (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de
brottsbekämpande myndigheterna att gälla. Lagen innehåller bestämmelser om skyldigheter för statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa andra att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i deras brottsbekämpande verksamhet.
Säkerhetspolisen vill med denna skrivelse ge en vägledning om hur uppgifter, som inte utgör grund för en brottsanmälan till Polismyndigheten, kan lämnas till Säkerhetspolisen samt beskriva vilka uppgifter Säkerhetspolisen kan ha intresse av. Vägledningen är avsedd för internt bruk hos berörda verksamheter och är i första hand ett stöd till de samhällsaktörer som på eget initiativ ska lämna uppgifter till bland annat Säkerhetspolisen.
Internationellt samarbete
Händelser i utlandet kan få konsekvenser i Sverige och kan komma att påverka den nationella hotbilden och säkerheten. Det är därför viktigt att Säkerhetspolisen har ett väl utvecklat samarbete med våra samverkanspartners. Tätast samverkan har Säkerhetspolisen med de nordiska ländernas och EU-ländernas säkerhetstjänster.
Europol är EU:s brottsbekämpande organ. Säkerhetspolisen har en sambandsman på plats i Europol. Ett annat viktigt samarbetsforum är den internationella polisorganisationen Interpol.
Beslut och aktiviteter inom FN och EU har ofta bäring på Säkerhetspolisens uppdrag. Säkerhetspolisens samverkan med andra länder har sin grund i konventioner och fördrag som Sverige har undertecknat, primärt inom ramen för EU och FN.
I Counter-Terrorism Group (CTG) samarbetar Säkerhetspolisen med europeiska säkerhetstjänster. Samarbetsplattformen, som bildades 2001, består av EU-ländernas säkerhetstjänster samt Norge, Schweiz och Storbritannien.
I och med Sveriges medlemskap i Nato kommer Säkerhetspolisen delta i försvarsalliansens civila underrättelsekommitté, Civilian Intelligence Committe (CIC). Inom ramen för CIC:s arbete hanteras frågor kopplade till kontraspionage och kontraterrorism.
Senast ändrad
16 april 2026
Dela denna artikel